update - Min deckare.

                      

Celèste går ner för den mörka gatan, det enda ljuset som lyser upp är ljusen från dem upplysta lägenheterna längst vägen.

Det tar vanligtvis en kvart att gå hemifrån till hamnkrogen, men inte i dag det är något inom henne som säger till henne att vända hem igen. Hon vet inte varför, om det är för att hon vet att Hasse väntar på henne eller om det är för att hon måste gå ensam hela vägen, och vem vet vad som lurar i mörkret, tanken får henne att rysa.

När hon kommit en bit på vägen hör hon ett gäng killar stå bakom hörnet, dom skrattar & skriker, en kall kår går igenom ryggraden. "En genväg, hitta en genväg" tänker hon och vänder sig om två varv, inte en genväg så långt ögat når. Så hon fortsätter gå , kanske flyttar dom på sig, när hon kommer närmare ser hon att det är runt 10 killar i 18-19 års åldern och dom tänker tydligen inte fortsätta framåt.

"Ingen återvändo, fortsätt gå och bara gå förbi dom" försöker hon intala sig själv, med lyckas inget vidare. Hon skyndar på stegen och det märker en av killarna tar några steg och ställer sig mitt i vägen, Celèstes hjärta åker upp i halsgropen. När hon försöker ta sig förbi killen som är minst ett huvud längre och rejält mycket biffigare , stoppar han henne och tar tag i hennes axlar

- Stanna hos oss, vi kan behöva en babe som dig i gänget, säger han och slänger en blick till sina polare som en bekräftelse på att dom tittar på honom där han står med ett stadigt grepp om Celèstes axlar.

- Hållkäften, jävla äckel, slänger Celèste ur sig samtidigt som hon ger killen en örfil som får honom att släppa henne. Då ser hon sin chans och springer där ifrån. När hon sprungit 50 meter saktar hon ner farten och går onödigt sakta.

När hon kommer ner till platsen där det alltid brukar vara fullt med alkoholister, står ett ensamt fyllo med sin stora rottweiler som skäller och hugger efter henne när hon går förbi. Hon är verkligen inte hundrädd men något med situationen gör det sjukt obehagligt.

10 meter till hamnkrogen, en lättnads suck går genom kroppen. När hon öppnar dörren till krogen slår en våg av alkohol och ciggarett rök över henne, det kommer en kväljning " fy va vidrigt" hinner hon tänka innan hon får syn på Hasse som kommer gående mot henne.

- Hej älskling, haft en bra dag? säger han och kysser henne ömt.

- Jo helt okej, svarar hon, bäst att inte berätta om killen som stoppat henne tidigare.

- Själv då ?

- En bra dag utan tvekan, men lite stressigt på jobbet säger Hasse och drar med sig Celèste till bordet som han reserverat.

- Ta precis vad du vill ha, säger han och ler det klassiska leendet som fick henne att bli kär i honom.

- Mmmh, tack, svarar hon tyst.

Dom äter under tystnad, när maten på tallrikarna tagit slut lyfter Hasse sitt glas och säger

- Skål för vår udda relation.

- Haha, jajamen skål, säger Celèste och höjer sitt glas så det klingar när dom sköra vinglasen nuddar varandra.

 

Runt 23 tiden lämnar dom hamnkrogen hand i hand, för att gå genom den svala sommarnatten hem till Hasse. När dom kommit hem kokar dom en kopp the´ och sätter sig i soffan och slår på tv:n , någon tråkig dokumentär om insekter.

Dom ligger och små pratar om att Celèste ska åka till Ed i morgon och att hon skall vara borta i en hel månad, Hasse förklarar minst 7 gånger hur mycket han älskar henne och hur mycket han kommer sakna henne. Hon "hmm:ar" och "aah:ar" på vissa ställen och fyller "i jag kommer sakna dig också eller jag älskar dig med" på de ställen där det tycks behövas.

Kvällen flyger i väg och när klockan närmar sig 03:00 går Celèste hemåt, hon ger Hasse en stor kyss sedan vänder hon sig om för att gå.

- Vill du att jag går med dig? frågar Hasse och lägger armarna om henne.

- Nej, jag klarar mig själv, svarar hon surt.

- Okej, jag älskar dig Cellis, vi ses om en månad.

- Jag älskar dig också, ja det gör vi, ta hand om dig tills vi ses igen. Det sista hon hör innan dörren stängs bakom henne är Hasses snyftningar.

- Fan gubbe, sluta lipa. suckar hon för sig själv.

 

Morgonen därpå vaknar hon av mammas lena röst som viskar i hennes öra.

- Gummsi, du måste vakna , tåget till Katrin går om 2 timmar... gumman? Celsèste ! Du måste gå upp.

- jaja , jag ska mummlar hon till svar.

Hon tar på sig kläderna, äter frukost och borstar tänderna ovanligt sakta. Tröjan sticks, brödet smakar gammalt och Emil tjatar om hur roligt det skall bli att åka till moster Katrin.

- Unge, hållkäften vi har hört det minst 90 gånger. mummlar hon för sig själv. Bästa att låta bli att yttra sig högt om det, vill inte förstöra semestern det första hon gör.

Tågresan går fort, bara 2,5 timmar och musiken i Ipoden räddar henne allt oftare.

Hemma hos moster alltid samma intensiva välkomnande. Pussar,kramar och tjat om hur stor man blivit och bla, bla, bla.

När hon ställt upp väskorna på rummet som hon, mamma och Emil ska dela på hela månaden ropar moster Katrin på henne.

- Celèste ? Kan du gå till affären och köpa fika? Säger hon och ger Celèste ett prövande leende.

- Visst, absolut kan jag göra det, säger Celèste och tar på sig flippfloppsen igen.

Nere vid affären plockar hon ner det hon ska ha i en korg och när hon lagt ner saften i korgen och ska vända sig om för att gå och betala slår hon ihop med en kille som står alldeles bakom henne.

- Ursäk...ta. Flämtar hon när hon får syn på killens ansikte, det är det vackraste hon sett i hela sitt liv. Men någon med hans utseende säger henne att hon sett honom tidigare. En rysning går genom kroppen "Shit, måste här ifrån" tänker hon snabbt men blir avbruten av killens vackra stämma.

-Det gör inget sötnos. Vänta lite, har vi träffats förr ? säger han och lägger handen på hennes axel.

Celèste rycker på axlarna och säger

- Antagligen inte.

Killen tittar henne djupt in i ögonen sedan säger han

- Jo nu vet jag , du är tjejen som gav mig en örfil härom kvällen på krogvägen ?

- Ja, jo jag har ju träffat trevligare människor, svarar hon spydigt.

- HAHA, ber om ursäkt för att jag stoppade dig så där. Jag heter Antonio säger han och sträcker fram handen. Hon tittar på den framsträckta handen sedan tar hon den och säger

- Fint, jag heter Celèste.

- Coolt, vart kommer du ifrån och hur gammal är du? säger Antonio medans dom går sida vid sida till kassorna.

- Jag kommer från Göteborg och är 16 år, säger hon och ler.

- Du då ?

- Min farsa är från Chile, och morsa är danska , men jag är född här så...Aah du fattar och jag är 18 bast.

- Nice, vilken blandning, Chilenare och pölse, säger hon och skrattar.

Dom går och små pratar om allt och ingenting, och deras skratt ekar mellan husen där dom går på promenad stigen. Det är ovanligt lätt att prata med Antonio, något med hans sätt att prata eller hans sätt att vara som gör det lätt att föra samtalet vidare. När dom kommer fram till huset där Antonio bor erbjuder han henne att följa med in men hon tackar nej och ger honom hennes mobilnummer och säger att dom kan träffas en annan dag.

På kvällen ligger hon i sängen och tänker på Antonio det är som att hon inte kan släppa honom med tanken.

 

Morgonen därpå vaknar hon av att mobilen vibbrerar.

"Vilken idiot ringer denna tiden på dygnet ? Klockan är ju inte 9 än." Tänker hon när hon trycker på den gröna luren.

- Hallå ? suckar hon.

- Hej , oj väckte jag dig ? frågar rösten på andra sidan linjen.

- Eehm... AAH , vem är du ? frågar hon lite halv taskigt.

- Förlåt, det är Antonio. Jag måste träffa dej nu. Och jag menar NU, möt mig vid lekplatsen om 10 minuter.

Sedan bryts det.

"Aja , lika bra att gå dit. Det kanske har hänt något" tänker hon när hon drar på sig ytterkläderna.

Det är lite små kyligt ute och hon drar upp luvan över huvudet, det tar knappt 3 minuter att gå till lekplatsen så hon går långsamt.

"Inga lampor, vad är detta för ställe ?" hinner hon tänka innan hon ser Antonio komma gående emot henne. Hon ska precis öppna munnen för att hälsa på honom när han kastar sig om halsen på henne. När hans läppar möter hennes sprids en varm våg av upphetsat blod genom hennes ådror och hon öppnar försiktigt munnen så deras tungor möts, vågen ännu en gång, hon har inte känt sig så här tidigare, en längtar stark som stål och blodet som rusar genom ådrorna som om blodet vore eld. Ett svagt stön hörs från Antonio när Celèste försiktigt stoppar ner handen innanför hans byxor.

 

SENARE SAMMA DAG.

Celèste ligger i Antonios säng och pillar på täcket, hon känner hur han kysser hennes hals, då kommer ångesten. Hon sätter sig upp hastigt och bryr sig inte om att täcket inte hängde med i den hastiga rörelsen.

- Jag måste berätta en sak för dig Antonio, säger hon och tittar honom i ögonen.

- Berätta, jag lyssnar!

- Alltså jag vet inte hur jag ska säga detta men.... Men jag har ett som jag tar det oseriöst förhållande med en 45 åring hemma i Göteborg,säger hon och sätter händerna för ansiktet.

- Ehm? Aha ? säger Antonio och tittar frågande på henne.

- Och jag mår skit över det, jag menar det är vidrigt att vara tillsammans med någon som är så mycket äldre.

- Men gör slut med gubbjäveln då? säger han och kysser hennes bröst.

 

Dagarna flyger förbi och Celèste har bestämt sig för att bryta helt med Hasse när hon kommer hem. 2 dagar innan hon ska åka hem möter hon Antonio nere vid ICA , när dom möts vid dörrarna tittar han henne djupt i ögonen och kysser henne lika romantiskt som vanligt.

Samtidigt 10 meter bort sitter Hasse  i sin Volvo V50 och ser allt som händer. Kyssen, smekningarna och orden. Det väcker ont blod och hela kroppen skakar av vrede. "Hur kan hon vara otrogen? Detta ska hon få sota för, tänker han, vänder bilen och gasar iväg i 150km/h hem till Göteborg.

Väl hemma stannar han till på Apoteket och tar fram ett gammalt recept på sömntabletter som han helt och hållet glömt av. När han kommer hem packar han upp gas behållaren som han använt ett ex antal gånger när han varit i fjällen och campat, men det tröttnade han snabbt på och då hamnade behållaren på vinden.

Han kopplar in behållaren i bastun och trycker på ON knappen och ja den fungerar. Nu är det enda som fattas är att Celèste ska komma hem från Ed.

 

Kommande morgon går tåget från Ed till Göteborgs Centralsation 17:45 och är framme 19:15. "Inga problem då hinner jag gå över till Hasse och berätta hur det ligger till"  tänker Celèste när hon lägger ner dom sista kläderna i väskan. Som tur är ska Antonio åka med på samma tåg hem till Götet så hon slipper ett jobbit farväl.

När tåget rullar in på Göteborgs station ringer hon till Hasse och säger att dom behöver prata och tänker komma hem till honom runt 22 tiden och det tycker han låter utmärkt. Klockan visar 21:40 när Celèste tar på sig ytterkläderna.

- Jag går ut med Antonio en stund, kommer hem igen så fort som möjligt, säger hon och ler mot mamma som sitter och halv sover i soffan.

- Jaja , men inget bus bara, säger mamma och ger Celèste en slängkyss.

När hon går förbi dagiset tappar hon halsbandet som Hasse gett till henne, men hon bryr sig inte om att ta upp det. "Bättre att det ligger där och att någon som vill ha det tar upp det, än att jag ger tillbaks det" tänker hon. När hon kommer hem till Hasse ringer hon på dörren utan att tveka, när han öppnar ger han henne en puss på pannan och ber henne komma in och sätta sig, han bjuder henne på ett glas vin sedan säger han

- Vad  ville du prata om?

- Eeeh, jo alltså, jag vet inte om... stammar hon  , sedan skär sig rösten.

- Om vad ? säger Hasse och tittar försiktigt på henne.

Då känner hon hur tårarna kommer och hela synfälltet blir suddigt och kinderna blir alldeles fuktiga av varma tårar som rinner ner på halsen.

- Samla dig Cellis, ta en klunk vin, säger Hasse och puttar glaset närmare henne. Hon tar några klunkar och lutar sig tillbaka.

- Jag tror inte att vi ska vara tillsammans längre det funkar liksom inte, säger hon och ser lite besvärad ut, samtidigt som hon yttrar orden blir huvudet tungt , kroppen domnar bort och hon faller in i djup sömn.

 

När hon vaknar igen snurrar rummet och hon kan inte resa sig när blicken blir klar ser hon sig omkring och konstaterar att hon ligger i en bastu, men hon kan inte minnas att hon varken somnat här eller varit här förut. Hon kravlar sig fram till dörren av glas och försöker öppna den, men det är låst! Då får hon syn på Hasse som står på utsidan och småler.

- Hasse ? Öppna för fan ! skriker Celèste paniksalget.

- Skulle inte tro det lilla vännen, säger Hasse och hånflinar.

- MEN ÖPPNA FÖR I HELVETE !!! skriker hon och bankar på glasdörren så händerna värker.

- Tror du inte jag vet ? säger Hasse irriterat.

- Vet vad !? säger hon och gråter så hon knappt får fram orden.

- Att du knullat runt bakom ryggen på mig, din äckliga lilla hora!

Celèste fortsätter att banka och skrika men inget hjälper. Efter ett tag lägger hon märke till det pysande ljudet från gasbehållaren och känner sig fruktansvärt yr.

- Vad fan håller du på med Hasse ? Stäng av den! sluddrar hon med den lilla kraft hon har kvar.

- Så här går det när man är otrogen mot Hasse Norèn. Det är detta som kallas koncikvenser, säger han och hån skrattar.

Det finns ingen kraft kvar att skrika eller göra motstånd. En regnbåge dansar framför näthinnan på henne, och nu vill hon dö. Hon orkar inte leva längre. Lungorna töms på syre och musklerna slappnar av.

"Antonio, jag älskar dej" är hennes sista tanke. Sen blir allt svart.

 

Minuterna går och han börjar känna sig konstig i kroppen, då kommer ångesten, han sliter upp bastudörren & sparkar sönder behållaren sen springer fram till Celèste som ligger livlös på golvet.

- Celèste? VAKNA! Skriker han panikslaget. " Vad fan har jag gjort !?"  Tänker han innan han tar upp mobilen och slår 112. Sekunderna som går innan någon svara är som en evighet.

- SOS Alarm, vad är det som har hänt? säger en kvinnoröst på andra sidan.

- Mord, jag har mördat min flickvän!! Kom och hämta mig, avrätta mig eller spärra in mig, säger Hasse förtvivlat.

- Oh herre...gud... jag skickar en polispatrull. Namn, ålder och Adress? säger kvinnan skarpt.

- Hasse Norèn, 45 och Rävskälksgatan 361,säger han och gråter.

- Polis och ambulans är på väg till platsen, säger kvinnan.

 När samtalet avslutas slår tanken honom att han ska till rättegång och stå till svars inför Celèstes föräldrar. " Fan jag har mördat Celèste, och nu även anmält mig själv som mördare till polisen" tänker han när han tar upp hennes kalla, livlösa kropp från golvet och bär in den i köket. Där tar han fram det tjockaste rep han hittar och knyter en ordentlig knut i kroken i taket och gör en ögla.

Han lägger Celèstes kropp på golvet nedanför och går upp på bordet , lägger öglan om halsen och tar 5 djupa andetag.

- Nu hittar dom oss , älskling. säger han högt innan han tar steget ut i luften.

 

ur: GÖTEBORGS POSTEN LÖRDAG 16/7 -

16 årig flicka hittas mördad i en villa sent i går kväll. Mördaren ringde själv till polisen och erkände men innan polisen hunnit till brottsplatsen hann mördaren begå sjävlmord.

Båda liken låg nära varandra när det hittades och polisen kunde konstatera att flickan blivit gasad till döds, då man hittat en gasbehållare i husets bastu.

Polisen vill ännu inte lämna några kommentarer till händelsen.

 

                                                                                                                                                            
Cecilia Rynkman , Reporter.



KOPIERING TOTALT FÖRBJUDEN !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Kommentarer
Postat av: Linda

Woooowowowowowowoowow, den var ju hur bra som helst! Inte visste jag att du hade sån fantasi och vilket språk. Du skriver ju om en riktig författare! Det är det du borde bli när du blir stor. Du kommer att kunna skriva hur många bra böcker som helst!!! Jag kommer att köpa alla. Wow! Kram Storasyster L

2010-12-19 @ 16:58:46
URL: http://inlindad.blogg.se/

Lämna tassavtryck här♥:

Ditt fina namn:
Kom ihåg mig?

Din mail adress: (bara jag som ser)

Har du blogg? Lämna gärna bloggadressen så jag kan svara på din kommentar:

Skriv ner det du hade på hjärtat:

Trackback
RSS 2.0